Västbo härad

Västbo härad ligger i västra Småland, före 1974 helt i Jönköpings län och var en del av smålandet Finnveden. Häradet motsvarar idag delar av Gnosjö kommun, Gislaveds kommun, Värnamo kommun, Hylte kommun och Ljungby kommun.

Gislaveds kommun
Anderstorps socken
Bosebo socken
Burseryds socken
Båraryds socken ombildades 1949 till
Gislaveds köping
Gryteryds socken
Kållerstads socken
Reftele socken
Sandviks socken
Södra Hestra socken
Villstads socken
Våthults socken
Ås socken
Gnosjö kommun
Gnosjö socken
Kulltorps socken även i Värnamo kommun
Hylte kommun
Femsjö socken med en del före 1888 i Sunnebo härad
Färgaryd socken

1907 kom P G Wistrands bok Svenska folkdräkter. Där finns ett kapitel om Unnarydsdräkten, den beskrivningen får anses som grunden för hur dräkten åter tagits i bruk och den blev snabbt populär bland folkdansare. Genom åren har dräkten bearbetats och förändrats flera gånger. Varianter av Västbodräkten har tillkommit, enstaka plagg har bytts ut för att ge en viss ort egen särprägel.

Gnosjö dräkten

Efter kommunsammanslagningen 1952 togs i Gnosjö fram en ny dräkt. Dräkten bygger till stor del på Västbodräkten. Dräkten togs fram som en symbol för den nya enade kommunen.

Långarydsdräkten

Långaryds socken har en variant av dräkten. Dräktvarianten togs fram omkring 1960 genom en studiecirkels arbete och tillsammans med Hemslöjden. Cirkelledare verkar ha varit Elisabeth Enkvist från Nyarps by i Långaryd. En då uppsydd dräkt skall enligt uppgift ha funnits som original på Hemslöjden i Jönköping. Ingen av kvinnorna som arbetade fram dräkten lever i dag så de flesta här nedtecknade uppgifterna är hörsägen. År 1980 var det fler som ville skaffa sig en Långarydsdräkt. Bland dem Kerstin Johansson, då bosatt i Landeryd. Tillsammans med hennes syster Berit och några andra kvinnor i Landerydstrakten, lades det ner mycket tid och möda för att få fram dräktdelar så nära 1960 års original som var möjligt. Man lånade in en dräkt och satte igång. Hemslöjden i Jönköping hade inget material och inte tid att hjälpa till så mycket. Några av de som sytt den första varianten kom ihåg en del om dräktdelarnas ursprung. Kjolens färg valdes efter att man läst gamla bouppteckningar och kom fram till att en blå vadmalskjol var mycket rikligt förekommande i socknen. Förklädet till dräkten valdes 1960, den randning som passade bäst till kjolen valdes. Ursprunget till livstyckets randning är inte känd, den påminner om Refteles randning men går i en blå färgskala.

Burserydsdräkten

Uppgifter av författarinnan Anna Lorentz den 7 febr. 1972. 1958 tog CKF:s avdelning i Burseryd itu med att arbeta fram dräkten, vilket gjordes i samråd med Jönköpings läns Hemslöjdsförening. CKF:s medlemmar samlade ihop äldre dräktplagg som fanns på vindar och i bodar. Då dräkten rekonstruerades utgick man till vissa delar från Västbodräkten. (Burseryd ligger i Västbo härad). Röd kjol fanns nämligen i Burseryd också. Burserydsdräktens livstycke är tillverkad efter det gamla livstycke som kom från Anna Lorentz hem där det funnits så länge hon kan minnas. De dräktdelar som sammanställdes kom från olika delar i socknen och samlades in från olika gårdar där de bevarats. Det gamla livstycket var helt handsytt och spjälkat med skenor. Förklädet visar prov på en typ som vävdes allmänt i bygden. Väskan och hättan i damast föreslogs från Hemslöjden. Judit Edvardsson, Boxhult, vävde tygerna till livstycke, kjol och förkläde.

Senast uppdaterad