Västbo härad

Västbo härad ligger i västra Småland, före 1974 helt i Jönköpings län och var en del av smålandet Finnveden. Häradet motsvarar idag delar av Gnosjö kommun, Gislaveds kommun, Värnamo kommun, Hylte kommun och Ljungby kommun.

(Socknar och kommun i blå text utgör länkar till egna varianter av Västbodräkten)

---

Dräkt för Västbo härad

Dräkten som används i Västbo härad började etableras kring sekelskiftet 1900. När P G Wistrand beskrev dräkten i Svenska Folkdräkter (1907) kom hans framställning att bli normerande för hur Södra Unnarydsdräkten skulle uppfattas och återskapas. Det fanns alltså inget lokalt initiativ för att ta fram en särskild häradsdräkt för Västbo; istället byggde Wistrand sin beskrivning på skriftliga källor och på det insamlade material som redan ingick i Nordiska museets samlingar. Illustrationerna i boken gjordes efter bevarade plagg i dessa samlingar. De plagg som valdes ut är samtliga från 1700-talets andra hälft och representerar därmed det äldsta tydliga tidsnedslaget i Jönköpings län.

Dräkten beskriver hur man klädde sig i Södra Unnaryd, men kom ändå att användas som dräkt för hela Västbo härad. Vid 1900-talets början var häradsbegreppet fortfarande levande i flera sammanhang, framför allt inom rättsväsendet. Häradet förekommer också i de skriftliga källor som legat till grund för dräktforskningen, även om litteraturen ofta beskriver enskilda socknar mer utförligt. Sammantaget gav detta häradet en kulturell tyngd som gjorde det naturligt att knyta dräkter till just denna geografiska nivå.

Det Wistrands bok visar är inte hur alla klädde sig, utan exempel på hur kläderna kunde se ut. Variationerna i tygval var stora och styrdes av brukarnas ekonomiska förutsättningar och tillgång till material. I de bevarade plaggen från Västbo ser vi en bredd av köpta och hemvävda tyger, både exklusiva och enklare. Det som förenar dem är snittet, som tydligt följer sin tids mode och därmed ger en historiskt sammanhängande bild av dräktbruket. Därtill finns de lokala detaljerna, de som vi ser återkommer i det bevarade materialet och som blir ”kännetecken” för en viss dräkt.

Drömmen om det lokalt unika

Under 1900-talet växte en önskan fram att, i likhet med områdena kring Siljan och i Hälsingland, skapa mer lokalt förankrade dräkter. Under 1950-talet började därför flera socknar i Västbo ta fram egna varianter av Västbodräkten. Arbetet utgick från den vedertagna dräkten från Södra Unnaryd, men man gjorde olika ändringar och tillägg för att ge dräkten en tydligare lokal identitet. Sådana lokala varianter togs fram bland annat i Bredaryd, Burseryd, Långaryd , Gnosjö och Reftele.

Resultatet blev ofta att man skapade en egen randning på livstyckestyget, valde annan färg på kjolen eller tog fram ett nytt förkläde med anknytning till bygden. I vissa fall byggde man vidare på plagg som redan fanns i lokala föreningssamlingar, och dessa plagg kom då att läggas till dräkten som en del av den lokala och geografiska knytningen.

Folkdräkt som uniform

Under 1900-talet utvecklades folkdräktsbruket till något som närmast kan liknas vid ett geografiskt uniformssystem. Dräkterna fick snäva ramar och starka regler för ”rätt och fel”, vilket gjorde att man tydligt kunde se varifrån en dräkt kom. Dessa regler speglar dock inte hur klädbruket faktiskt såg ut när allmogen bar de plagg som i dag kallas folkdräkter.

Det likriktade synsättet, tillsammans med ett starkt hemslöjdsfokus, har bidragit till att den stora variation som finns i de historiska samlingarna länge har varit osynlig. I dag arbetar Dräktrådet i Jönköpings län med att bredda perspektivet och ge större utrymme åt tidsnedslag och bevarade plagg. Målet är att visa hur människor i Västbo härad faktiskt klädde sig under perioden 1760–1850, snarare än att hålla fast vid en enda normerad dräkt.

Det bevarade materialet gör det möjligt att gestalta flera tydliga modeperioder: 1760–1780, kring sekelskiftet 1800 och 1800-talets första hälft. Genom att utgå från dessa historiska plagg kan dräktbruket spegla den verkliga variationen i snitt, material och uttryck som präglade Västbo härad.

//Depui

---

Häradsdräkten tas fram

1907 kom P G Wistrands bok Svenska folkdräkter. Där finns ett kapitel om Unnarydsdräkten, den beskrivningen får anses som grunden för hur dräkten åter tagits i bruk och den blev snabbt populär bland folkdansare. Genom
åren har dräkten bearbetats och förändrats flera gånger. Varianter av Västbodräkten har tillkommit, enstaka plagg har bytts ut för att ge en viss ort egen särprägel.
//Text från Allmogens kläder blir häradsdräkter av Joakim & Ola Depui

---

Information – Beskrivning

Västbo härads kvinnodräkt.
KJOL av rött, blått eller grönt ylletyg. Röd kjol kantas med grönt band nertill, blå kjol kantas med rött band och grön kjol kantas med rött band. Även kjol i sämskat
skinn med skaborat (påsydd kantbård) i svart eller rött ylletyg.

LIVSTYCKE av randigt halvylletyg eller damasttyg i flera variationer. Foder av oblekt linne eller bomullstyg. Knäpps med hyskor och hakar. Även tryckta tyger förekommer.

FÖRKLÄDE av blommigt tryckt bomullstyg på vit botten, tvärrandigt halvylle eller mörkblå rast med applikationer av olika band. Andra lokalt framtagna varianter i olika material.

ÖVERDEL av vitt linnetyg utan broderier med ståkrage eller i en variant med rosa broderier och fyrkantig halsringning. (flera förlagor finns bevarade)

HUVUDBONAD vit linnehatt/mössa med handknypplad spets och gult sidenband knutet i rosett på hjässan. Även mjuk mössa av damast kan användas.
Alternativt bindmössa av rött eller svart siden. Silkesbroderier. Blommigt sidenband knutet i rosett i nacken. Stycke av broderad tyll eller handknypplad spets.


HALSKLÄDE kvadratiskt, rikligt mönstrat i siden eller av vit linnebatist med kedjesömsbroderier.

KJOLVÄSKA av mörkblått ylletyg med broderier i silke. Flera lokalt framtagna varianter finns.

STRUMPOR stickade av rött ullgarn.

SKOR svarta eller bruna med plös eller spänne.

SMYCKEN hjärtformad bröstsölja med skålformiga hängen i silver eller förgyllt silver. Halslås och hängsmycken.

Västbo härads mansdräkt.
BYXOR knäbyxor av skinn med bred eller smal lucka. Mässingsknappar. Knäspänne. Mollskinn kan användas som ersättning för sämskat skinn.

VÄST av halvylle i fler olika randningar. Randig sommarväst i bomull eller halvlinne. Silver- eller mässingsknappar.

SKJORTA av linnetyg med hög krage. Kan förses med broderier

HATT av svart ullfilt, så kallad slokhatt. Stickad mössa, pinnhätta.

ROCK långrock av blått kläde med låg ståndkrage. Silkesbroderier på ryggen. Kort tröja i blått kläde. Rock i sämskat skinn.

STRUMPOR stickade av blått ullgarn.

SKOR svarta eller bruna med plös eller spänne.

HALSDUK snusnäsduk eller sidenduk.

---

Bilder från fotograferingar till boken Allmogens kläder blir häradsdräkter

---

Besökares och organisationers uppladdade bilder

---

---

---

---

---

---

Plagg från Skansens klädkammare

---

Tygprover

---

Informationsfiler

---

Mönster

---

Digitalisering: Malin Brus och Ola Depui (2022)

---

---

Tidningsklipp

---

Bevarade plagg

Privata bilder på plagg som finns på museer och hembygdsgårdar eller i privat ägo

---

---

Plagg som ingår i Södra Unnaryd-Jälluntofta hembygdsförenings samling

---

Plagg som ingår i Jönköpings läns museums samling

---

Plagg som ingår i Villstad hembygdsförenings samling

---

Fotografier från Hemslöjden i Jönköping, tagna när plagg från Nordiska museet lånas.

---

dock gifwes merendels, som följer:
Twenne mösse-tyg af Siden, Damast eller Brocard det dyraste, nymodigaste och raraste, som kan öfwerkommas. En swart silkes och en trå-spets utan på hwar mössa, nemligen silkes-spetsen utan på, och trå-spetsen ril stycke.
En stor silkes-näsduk och en dito mindre, eller ock et rosigt el­ler utsydt Cammarduks-kläde i stället.
Er par silfwer-bägare, twenne förgylte tumlare, en liten silfwer­sked, en silfwer-kädja som räcker några gånger om halsen, (hwar­wid en förgyld silfwer-penning, som är ganska tunn, men mycket wid, ej präglader, utan drefwen, måste i Unaryd-Socken hänga wid kädjan), en kortare silfwer-kädja, et stort silfwer-spänne med löf uti, et dito mindre förgylt, hwaraf det första spännet sättes uti det yttersta silkes-kläder eller näsduken, det andra i det mindre sil­kes-kläder, det tredje i lintyget. En förgyld silfwer-ring,
2:e par handskar med silke rikt utsydda, det ena paret röda, blå eller gula, det andra paret hwita.
En Psalm-bok, mycket vacker och förgyld skal den wara. Calmink eller Sattin til Lifsrycke. Caffe-brunt, ljusblått eller meleradt-kläde, eller ock sattin eller Camlott, hwad slags färg som bäst ryckes om, til tröja och kjortel. Röda regarns- eller utsydda ull strumpor. Toflor och skor. Cattun til et förkläde, same mång­färgade twänne mösse-band.

Utdrag från Gaslander J G: Beskrifning om Swenska Allmogens Sinnelag, seder wid de årliga hägtider, Frierier, Bröllop, Barnsdop, etc. 1774

---

Har du mer information?

Du som har bilder eller information är välkommen att ladda upp ditt material, därmed bidrar du till att göra Dräktnyckel till en så informationsrik sida som möjligt.

Ladda upp information

---