Gagnef

GAGNEFS SOCKEN
Under medeltiden var Gagnef till ytan, en enormt stor socken. I början av 1600-talet avsöndrades två separata socknar, Bjursås (1607) och Åhl (1613).
Till Gagnefs storsocken hörde också Mockfjärds kapellförsamling
(1618/20–1934) som blev egen socken först 1934. Mockfjärd har dock haft ett eget lokalt särpräglat dräktskick helt skilt från moderförsamlingens.
Detta är unikt för Gagnef/Mockfjärd, andra kapellförsamlingar
följer i stort sett moderförsamlingarnas dräktskick.
Gagnef är den sydligaste av socknarna i Övre Dalarna.Socknen gränsar i söder och öster mot bergslagsdalarna och socknarna Grangärde och St. Tuna. En knivskarp gräns för den lokalt särpräglade folkkulturen följer sockengränsen här, liksom mellan övriga dalasocknar. Den nordligaste byn i Stora Tuna ligger nära den sydligaste i Gagnef och kontakterna och umgänget har varit täta mellan dessa avsides och i periferin liggande byar i respektive socken. Trots detta skiljer det nästan 100 år för tidpunkten, när de lokalt särpräglade dräktskicken upphörde i Gagnef respektive Stora Tuna.
I Gagnef började männens dräktskick upplösas på 1880-talet i samband med järnvägens framdragande och de alltmer omfattande sågverksarbetena efter
norrlandskusten. Yngre kvinnor började på 1920-talet att ibland klä sig i
moderiktig klänning. Men fortfarande på 1950/60-talen var många äldre kvinnor dagligen dräktklädda. Den troligen sista som dagligen använde delar av den lokalt särpräglade dräkten sågs 1990 iklädd fransnäsduken vid besök i den lokala matbutiken.

Text Erik Thorell


Bild och text av Erik Thorell

Gagnefs kvinnodräkt

Liv med maskinbroderade blommor, populära på 1920-talet.
Snörliv av svart mönstervävt ylle eller halvsiden, användes till sorg.
Liv av kläde och vadmal med olika krus. De tre översta med ”maskinkrus” och det undre/äldre med handsytt ”krus”.
Ryggstycket på ”skinnsnörlivet” med de karaktäristiska ”7:orna” som dekoration. Här sydda som maskinstickningar.
Linningsband på svart langad (plisserad) kjol.
Förkläde av rött kläde med maskinbroderade blommor, populärt på 1920-talet.
Röda förkläden av hemvävt vadmal med kattunsskoningar på baksidan.
Fyra olika färger på rasktyg som använts till förkläden i Gagnef.
Äldre ”maskinkrus” på raskförkläden, överst ett handsytt utan krus.
Varianter av ”maskinkrus” på ”skimpor”.
Halskläde med frans., kallat ”fransnäsduk”.
Halskläde med vadstensknypplad spets. Används till vissa högtider.
Överdelens form innan den sys ihop, den är tillklippt i ett stycke tyg.
Överdel utan ärmlinning, sk. ”fållärmsöverdel” som användes i vissa av vardagens arbete.
Ärmlinningar, ”kvalar”, på vardagsöverdelar av kypertvävt halvlinne.
Röd luva, ”urvädersluva”, användes utanpå andra huvudbonader vintertid eller annars vid dålig väderlek eller arbete.
Hilk av linne med plattsömsbroderi i kanten på bakkappan. Användes i vardagslag på sommaren utanpå andra huvudbonader som skydd mot solen.
Hatt med dalknypplad spets.
Kvinnohatt med vadstensknypplad spets, den sk. ”spessen”.
Gröntröja till högtidsdräkten vintertid.
Svarttröja till vinter- och sorgdräkt.
Skinntröja av vitt fårskinn med ullen kvar på insidan, extra fint bräm ”pirribram”, med lammlock.
Tvåändsstickad är till livtröja. Ärmen är stickad av ofärgat och otvättat garn. Den färdigstickade ärmen tvättades och färgades senare röd.
Kjolsäckar från 1890-talet.
Kjolsäckar från 1900-talets början.
Psalmböcker, sk. ”brudpsalmböcker” av olika storlek och färg.
Smycken av olika material till kvinnodräkten. Kronspännet var det förnämsta.
Strumpor från olika tidsepoker. Strumporna till vänster är stickade med två ändrar.
”Kringomband” av den äldre breda typen med röda och gröna mönstertrådar.
Bokkläde av tryckt bomullstyg, sk. kattun. Användes att linda om psalmboken utanpå det vita klädet vid kyrkogång.

Snörliv av kattun.
Snörliv av sk. ”tupptyg” användes till stor högtidsdräkt.
Snörliv av yllemuslin, användes på sommarsöndagar till kyrkan.
Livstycke till högtidsdräkt under första halvan av 1800-talet, tillverkat av sk. taborett.
”Skinnsnörliv”, av sämskskinn med maskinbroderier. Det översta är sytt av bomullstyg, sk. mollskinn.
Förkläde av rött kläde med ”maskinkrus” = maskinsömmar.
Förkläde av rött rasktyg. Baksidans nederkant är skodd med kattun, de lösa hörnen i överkanten är också skodda/infodrade med små bitar av kattun.
”Skimp”, av garvat kalvskinn användes till vardagsdräkt.
Detalj av halskläde broderat med sk. svarstick, ”seltjesstitsjahaskel”. Användes till stor högtidsdräkt och på bröllop.
Halskläde, ”knytningshalskläde”, med dalknypplad spets och ett litet broderi av rätlinjig plattsöm i bakre hörnet. Används till vissa högtider.
Halskläden av mönstervävda eller tuskaftsvävda tyger, användes till mindre högtider och vinterdräkt.
Överdelens färdiga form.
Den förnämsta högtidsöverdelen var ”tuppöverdelen”, som var av sk. kamristyg, mönstervävt med fågelmotiv.
Hängselsärk av kypertvävt halvlinne. Kvinnornas enda underplagg. Hängselbanden saknas.
Hätta av halvsiden. Användes till sorg innandet svartbottnade muslinet började användas.
Kvinnohattar med dalknypplade spetsar.
Halvhandskar av glacéläder med den rödfärgade baksidan ut, silkesbroderier.
Baksidan av gröntröjan.
Svarttröjan från baksidan.
Skinntröja av vitt fårskinn med ullen kvar på insidan, extra fint bräm ”pirribram”, med lammlock.
Kolsäckar från 1880-talet.
Kjolsäckar från sent 1800-tal.
Kjolsäck med ”påsömsbroderi” i en för Gagnef speciell stil. Denna typ av kjolsäck var populär under en tid i början av 1900-talet.
”Halvarsnålar”, stora mässingsnålar användes för att hålla ihop halsklädena till vardags. Kallas sjalnål på andra ställen i landet.
”Knivskeddon” med kniv, nålhus och syring fästes i skimpremmen med ett mässingspänne till vardags.
”Lycka”, löst kort band som användes vintertid istället för ”kringombandet”. Lyckan fästes mitt fram i förklädesbanden genom ett omtag som även kunde sys ihop och bara träs på.

Informationsfiler


Har du mer information

Du som har bilder eller information är välkommen att ladda upp ditt material, därmed bidrar du till att göra Dräktnyckel till en så informationsrik sida som möjligt.

Ladda upp information


Senast uppdaterad