År 1934 väcktes intresset i Gillberga och Lista socknar att tillverka en “sockendräkt” enligt “folkligt dräktskick” att klä sig i till helg och fest. Den ledande kraften var friherrinnan Ulla von Celsing på Biby gård, som tillsammans med andra intresserade i trakten uppmanade ungdomarna i JUF (jordbrukarnas Ungdoms Förbund) att göra en textil inventering vid hembesök i socknarna. Visserligen fann de en del bindmössor, tyllstycken, broderade halskläden och sidenschalar, men ingenting att skapa en bygdedräkt efter.
Kontakt togs med Nordiska museet och dåvarande intendent Gunnel Hazelius Berg varvid framkom att på museet fanns inga uppgifter från dessa trakter. Därför uppmanades ungdomarna att undersöka bouppteckningar från slutet av 1700-talet och början av 1800-talety. Genom grundlig genomgång på Nordiska museet av det insamlade materialet ansågs det att det inte funnits någon folkdräkt i dessa socknar.
Bouppteckningarna blev grunden till en sammanställning av de olika beskrivna plaggen och år 1936 hade Nordiska museet gjort ett förslag till dräktens utformning och konstruktion som sedan kunde följas.
Genom samarbete med föreståndarinnan Carine Falk och Anna Larsson på Södermanlands läns hemslöjdsförening i Eskilstuna färdigställdes Rekarnedräkten år 1937. Dräkten visades för första gången i ett större sammanhang på Gripsholms 400-årsjubileum i juli samma år.
Kjoltyget vävdes i tuskaft av ett fint ullgarn, kopierat efter ett blått tygfragment från Biby gård.
Livstycket vävdes efter ett prov från Berchska samlingarna på Nordiska museet, eftersom ingen lämplig randning hittats i bygden. Randningen kunde lokaliseras till norra Sörmland och ansågs passa till kjolen.
Förklädet, Eftersom det med bestämdhet inte fanns någon beskrivning på ett lämpligt förkläde till dräkten, fick de rådet att bära ett vitt eller ett tryckt blommigt förkläde. Det vita förklädet valdes.
Modellerna till plaggen, däribland också överdelen, kom från Nordiska museet och ansågs vara “genomsnittligt” mest förekommande i bouppteckningarna.
Bindmössa och stycke fanns på Biby gård och kopierades på blått siden.
Halsklädet kom från Åsby gård i Lista och var av vitt linne broderat med ullgarn, numera broderat med bomullsgarn.
Strumpor, röda enligt förekomst i bouppteckningarna.
Under 1970-talet har kvaliteten på materialen ändrats och ett tryckt blommigt kattunförkläde tillkommit enligt ovannämnda förslag från Nordiska museet.
Sammanfattning: Rekarnedräkten är konstruerad efter muntlig tradition, inventering av bouppteckningar och fragment av tyg och detaljer från socknarna, Nordiska museets modeller och Hemslöjdens garnkvalitéer.
Skrivet av Anne-Marie von Stockenström 1980
Information – Beskrivning
Beskrivning av Rekarnedräkten
Kjol: Blått helylle, tuskaft.
Livstycke: Halvylle, inslagskypert, randigt i vitt, tre nyanser grönt, två nyanser blått och två nyanser rött. Skört med kilar. Snörning fram med silversöljor.
Förkläde: Tunt vitt i bomull. Senare tillkom ett tryckt blommigt kattunsförkläde i vitt och blått. Även ett grönt med broderad blomslinga finns omtalat men osäkert om det använts.
Överdel: Vitt linne, smal linning kring halsen, knäppes med trådknappar. Rynkad mon manschetterna.
Halskläde: Tunt vitt bomullstyg, broderi i kedjestygn i flera färger redgarn. (Senare bomullsgarn)
Bindmössa: Blått eller violett siden broderad med tambursöm i flera färger. Andra färger på mössa kan förekomma. Tyllstycke med trätt mönster.
Röda strumpor till helg, vita till vardag, svarta skor.
Besökares och organisationers uppladdade bilder
Tygprover
Bilder på tyger, tygprovskartor m.m. (även knappar, smycken)
Informationsfiler
PDF-filer med information. Exempelvis skannade dokument.
Tidningsklipp
Tidningsklipp där dräkten visats i media
Bevarade plagg och annan historisk information
Privata bilder på plagg som finns på museer och hembygdsgårdar eller i privat ägo. Privata fotografier av bevarade plagg, skannade katalogkort m.m.
Har du mer information?
Du som har bilder eller information är välkommen att ladda upp ditt material, därmed bidrar du till att göra Dräktnyckel till en så informationsrik sida som möjligt.