Västerbotten (beta)

Området upptar en tredjedel av Sveriges yta och är mycket glest befolkat. Lokalpräglade dräkter saknas hos de fastboende invånarna i Lappland (samerna hade sin egen dräkt).
I södra Lappland, nuvarande Västerbottens län, har man dock under senare år sammanställt en rad bygdedräkter knutna till de större orterna. Norrbotten fick sin första bygdedräkt 1912.
I Västerbotten och Norr-botten saknas egentliga folkdräkter. I inlandssocknarna hade man ej tillgång till lin och linne, vilket innebar att man helt klädde sig i ylleplagg. Grå eller färgade yllebussaronger är ett karakteristiskt inslag i mansdräkten. De var i bruk långt in på 1900-talet. Näbbskorna av skinn är också typiska för de norrländska dräkterna.

(Uppgifterna hämtade ur ”Folkdräkter och bygdedräkter från hela Sverige” av Inga Arnö Berg och Gunnel Hazelius Berg).

Förteckning från boken Dräkter i våra bygder, Ulla Centergran
Nämnden för hemslöjdsfrågor, LRF:S kulturråd


Västerbottens län

DRÄKTURSPRUNGÅTERUPPTOGS
BurträskKomponerad1961/1972 k/m
BygdeåKomponerad 1976
LövångerRekonstruerad 1959/1968 k/m
NorsjöKomponerad 1953
NysätraKomponerad 1978
RenbergsvattnetKomponerad 1977/1979 k/m
SkellefteåKomponerad 1940-tal
VännäsKomponerad 1961
VästerbottenKomponerad 1914/1923 k/m 1980
ÅbynKomponerad 1975-79

Västerbottens mansdräkt
Västerbotten. Bild från Charlotte Weibulls informationspärm om Halland. Materialet ägs av Burlövs kommun. Digitaliserat av Depui

Beskrivning
Byxor: helylle, vadmal eller kläde, svart. Vävt i tuskaft. Hellånga. Storlucka med svarta knappar.
Jacka: samma tyg. Midjekort. Dubbelknäppt med klädda knappar. Ståndkrage. Stora slag. Fodrad.
Skjorta: linne eller bomull.
Väst: bomull vävd i rosengång i vitt, rött och blått. Tvärrandig. Bakstycke av lärft, eller linne vävt i gåsögon. Knäpps enkel med 9 knappar.
Mössa: ylle. Virkad av grönt och svart garn. Tofs.
Halsduk: rutigt siden.

Historik

I den beskrivning som omtalas från 1923 gjord av fru Grenander och fröken Rönnberg finns även en beskrivning av en manlig dräkt från Burträsk-Lövånger socknarna. ’Två skjortor, en vit, en av hampgarn. Hög krage, uppstående /sytt/ på den vita.

Skor: antingen med håret kvarsittande /ett par ”kobällingar” skulle räcka till ett par skor/ eller beredda. Träskor med urgröpning för varje tå. Skorna gjordes rundade efter foten. Stövlar begagnades senare med höga skaft som sattes på under byxorna.

Byxor: långa, svarta med byxlucka. Fickor på den, Byxluckan knäpptes fast med  tre knappar på varje sida. Fickor dessutom som vanligt i sidorna.

Rocken: gjordes med rundad nedvikt krage. Den var så lång, att den räckte ned till fotknölarna, rätt åtsittande. Baktill var den öppen från midjan med fyra knappar, framtill var den tätt hopknäppt. När gubbarna gingo till kyrkor, i snön på vintern, måste de ofta hålla ett rockskört under varje arm för rockens snävhets skull. Tyget till dräkten var svart vadmal som sändes ner till Umeå för att ”klädesberedas”. Ofta togs rocken av inne för värmens skull. Därför skulle också den vita skjortan vara ”fint sydd”.

Hatt: hög hatt som gjords av särskilda kringresande hattmakare av hopfiltad svart vadmal. Försågs med foder som var hopdraget med ett band och vilket allt efter årstiden släpptes upp så att hatten vid kyla gick ned över öronen.

Sidenhalsduk: lindades kring den uppstående vita kragen.

Någon manlig dräkt som bygger på dessa uppgifter ser inte ut att ha gjorts vid denna tidpunkt. Först under 1930-talets senare hälft börjar intresset för en manlig dräkt växa sig starkare också inom NTO rörelsen.

En av initiativtagarna som arbetade mycket för att få fram en manlig dräkt var fru Vifäll i Vindeln som bl.a. rådfrågade intendent Ernst Westerlund vid Skellefteå museum. Det var också han som skaffade fram ett par gamla byxor med lucka, en randig väst och ett par stövlar som han skickade upp från Skellefteå. Västen kom från Ersmark i Skellefteå socken och tyvärr har både den och det gamla stövelpar ”snöhämtare” som lånades från skomakaren Otto Andersson också de från Ersmark båda spårlöst försvunnit.

När mansdräkten beskrivs i årsboksartikeln 1940, hör till dräkten en virkad mössa av brunt och brunrosa ullgarn till vilken man hämtat modellen från en mössa från Västerbotten i Nordiska Museets samlingar. Alternativt kan man till dräkten använda en läderkaskett också den har en förlaga i en läderkaskett i Nordiska Museets samlingar med inv.nr 76993.

I beskrivningen omtalas även en rock av samma tyg som byxorna som skall ha mässingsknappar fram. Av ett foto från 1938 taget på Nordiska Museet i Stockholm ser man denna rock med tätt åtsittande liv som slutar i midjan och som har dubbla rader av knappar 6 i var rad. Rocken kan förmodas vara hätad ur Nordiska Museets samlingar eftersom övriga dräktdelar är original, men det finns f ö.  inga uppgifter om detta plagg.

Uppgiftslämnare: Ernst Westerlund, Skellefteå, Västerbottens Museums arkiv

Avskrift från Informationsdokument som lämnats till Dräktnyckel genom informationspärmar från Hedvig Yngwe