Värmland

Dräktparad på Gammelvala i Brunskog med Hemslöjdschef Anna-Greta Påhlman längst fram.

Dräkternas lokala särart

Värmland är ett mycket omväxlande landskap. I söder Vänern med mycket milt klimat och i norr ett betydligt kärvare klimat. Dessa betingelser har gjort att det i söder funnits många stora, betydelsefulla bondgårdar och herrgårdar, medan man i nordligaste delen bott i enstaka små hus med minimala odlingsmöjligheter och stora skogsområden. Landskapets östra delar har haft en betydande järnhantering och tidigt haft borglig och folklig klädsel.

De traditionella dräkterna var allmogens vanliga kläder och de användes i livets alla skiften och varierades allt efter ekonomiska och geografiska förhållanden. Dräkterna var mer eller mindre lokalt särpräglade. Dräkterna var aldrig en uniform utan varierades så mycket man kunde inom den ekonomiska förutsättningen och den sociala kontrollen. Allmogen har precis som alla andra samhällsklasser varierat sitt sätt att klä sig. Nymodigheterna spred sig snabbast längs vattenvägar, vid marknadsplatser och runt städerna. Knallar, bergsmän, hantverkare, sjöfolk, militärer, lärare och sedan även lanthandlare var de som förmedlade nyheter till bondebefolkningen. I de trakter där det enbart bodde bönder, bevarades det traditionella dräktskicket längst.

Ofta sammanfaller dräkternas, dialektens och folkmusikens kulturgränser. Detta är ju inte så konstigt när man tänker på att alla dessa kulturyttringar hör hemma i det gamla bondesamhället och där man inte ofta reste eller flyttade från sin egen bygd. Gränserna mellan bygderna är alltid naturliga gränser som till exempel en skog, ett berg eller ett vattendrag, gränserna mellan socknar, härader och olika landskap har nästan aldrig utgjort en kulturgräns. En som verkligen talar sin dialekt blir knappt förstådd alls utav en som bor någon annanstans. Men dialekterna förändras som alla levande språk, vi talar inte lika som våra föräldrar och våra barn pratar inte som vi och så vidare. Likadant är det med kläderna, de förändras allt eftersom tiden går.

Från att dräkterna varit allmogens egna klädsel har nu dräkterna blivit en angelägenhet för alla. Det gemensamma för de nysydda dräkterna är att de används av människor ur alla samhällsgrupper och de ingår inte i den dagliga klädseln, utan enbart används vid speciella tillfällen. Men för att kunna kallas traditionell dräkt bör dräktskicket kopieras i sin helhet. Alla klädesplagg skall ha kunnat användas vid samma tid. Det är också viktigt att plaggen har burits tillsammans, så att vi inte kombinerar underplagg med överplagg eller vardagsplagg med sorg- och högtidskläder. Till vissa dräktområden kan det finnas så mycket kläder bevarade eller dokumenterade att klädseln kan varieras efter högtider, precis som förr.

Här anges det namn under vilket dräkten är mest känd. De flesta dräkterna har ett namn med geografisk anknytning. Det kan omfatta en socken, ett härad eller en hel ”älvdal”. Det underlättar också sökandet efter källor och bevarade plagg då landets museer har sina samlingar systematiserade efter landskap, härad och socken. Vi har också valt att använda lokala namn och uttryck, när så finns bevarat, trots att länet inte är så stort har vissa uttryck olika betydelser i de olika dräktområdena.

Text: Carina Olsson 2019



DRÄKTURSPRUNGÅTERUPPTOGS
Bergmansdräkt Dokumenterad1975 (m)
BlomskogDokumenterad1980
BrattforsKomponerad1966
BrunskogRekonstruerad1954
Dalby Dokumenterad 1930-tal
Eda Rekonstruerad 1959
Ekshärad Dokumenterad 1930-tal
Frykerud Komponerad 1976
Fryksdal Komponerad 1945
Fryksände: Lekvattnet, Vitsand, Östmark Komponerad 1947, 1965
Gillberga Komponerad 1965
Glava Rekonstruerad 1974
Grava-Forshaga Komponerad 1950-tal
Gräsmark Komponerad 1954
Hammarö Komponerad 1954
Jösse härad (Köla-Eda) Dokumenterad Sekelskiftet 1900
Kil Komponerad 1973
Långserud Komponerad 1974
Mangskog Komponerad 1960
Nedre Älvdal Komponerad 1969
Nor, Ed, Grums och Segerstad Komponerad 1958
Norra Finnskoga Dokumenterad 1960-tal
Norra Ny Dokumenterad 1910-tal
Norra Råda
Nyed Komponerad 1978
Ransäter Komponerad 1960-65
SilbodalRekonstruerad1981
Sillerud Komponerad 1976
Skillingmark Komponerad 2004
Sunne Komponerad 1954
Svanskog Komponerad 1965
Södra Finnskoga Komponerad
Ullerud Komponerad 1950-tal
Ullvettern Rekonstruerad 1958
Visnum-Kil Komponerad 1979
Värmlands Näs Komponerad 1960
Värmskog Komponerad 1952
Västra Fågelvik Komponerad 1989
Västra Ämtervik Komponerad 1943
VäseKomponerad1961
Ölme Komponerad 1961
Östervallskog Dokumenterad 1907
Östra Fågelvik Komponerad 1974
Degerfors – KarlskogaKomponerad1975
ArvikaArvika dräkten skapades av Maja och Gustav Fjaestad i samband med att Arvika blev stad. 1911

Informationsfiler

Artiklar i Värmlands Folkblad och Nya Wermlands-Tidningen om Bygdedräkter från Värmland del 1

Artiklar i Värmlands Folkblad och Nya Wermlands-Tidningen om Bygdedräkter från Värmland del 2

Publicerade med tillstånd från Värmländska Undomsringen och Värmländska Folkdansringen genom Sten Neiker


Charlotte Weibulls informationspärm om Värmland. Ägare till materialet, Burlövs kommun. Digitaliserat av Depui.


Bild från Carina Olssons material
Värmland, Norra Ny. Bild från Carina Olssons material

Har du mer information?

Du som har bilder eller information är välkommen att ladda upp ditt material, därmed bidrar du till att göra Dräktnyckel till en så informationsrik sida som möjligt.

Ladda upp information