I Lövbråten fanns en hel del gamla kläder av ålderdomligt snitt,och en av klänningarna tyckte vi skulle passa att göra efter och ta upp som klänning för hemslöjdsföreningen. Vi fick en väverska att väva tyget exakt som lövbråtenklänningen,och en sömmerska i Tibro var villig att ställa upp och sy den och nu är omkring tio kvinnliga medlemmar i hembygdsföreningen lyckliga ägare av en ransbergsklänning ,som passar vid alla högtidliga tillfällen.
Information – Beskrivning
Alternativ till folkdräkten.
Av Ingrid Waclström-Johansson
När vi bevarar redskap och andra föremål från förr är det särskilt roligt om det bevarade kan komma till användning. Om ett gammalt redskap, en modell eller ett mönster kan tas upp och fylla en funktion i vår tid.
Våra folk- och bygdedräkter är exempel på modeller och mönster, som har gamla anor. En folkdräkt är dyrbar och den tar lång tid att färdigställa. Den har vi bara råd att använda vid riktigt högtidliga tillfällen.
En ide kan då vara att ta tillvara något annat plagg, som har anknytning till bygden. Gärna då av bommulstyg, som blir relativt lättskött.
Så har man gjort i Ransbergs hembygdsförening, när man tog fram Ransbergs-klänningen. (Tidigare presenterad i Ransbergsboken sid. 158). Så har man också gjort i Kyrkefalla hembygdsförening när man tog tillvara och kopierade ”moster Bertas klänning”
Ransbergsklänningen.
I samlingarna från Lövbråten, som Ransbergs hembygdsförening förvaltar, fanns också en del gamla kläder. En av klänningarna beslöt föreningen att ta upp som högtidsdräk.t för föreningsmedlemmar.
Astrid Johansson, Svängskogen i Värsås, vävde upp tyget exakt efter lövbråtenklänningen. Det är ett rutigt bomullstyg i rött och vitt. Det är varpat med 4 trådar vitt och 4 trådar rött och inslaget är 2 trådar vitt och 2 trådar rött, så rutorna är mycket små. Bindningen är tuskaft.
Ingrid Andersson, Tibro, sydde klänningen, som består av kjol och lång, fodrad och figursydd jacka. Jackan har liten halskant och knäpps fram med klädda knappar. Runt jackans nedkant och ärmarna är garneringar.
Ransbergsklänningen är mycket vacker. Det är fint att se damerna klädda i den när det är fest i Brännhult.
Balterydsklänningen.
En dag sorterade Berta Johansson, Bäckängsgatan i Tibro, kläder som skulle bli mattrasor. Kläderna hade tillhört hennes moster, som också hette Berta och var född 1879 och levde till 1971.
Just då kom Ulla Nordqvist och Astrid Larsson, Kronkvarn på besök. De blev intresserade av kläderna och särskilt en av klänningarna fäste de sig för. Tyget var ett bommulstyg, vävt i tuskaft med smala ränder, 7 trådar vitt och 5 trådar blått i varpen och vitt till inslag.
Klänningen var tvådelad. Blusen hade v-ringning med en isättning av samma tyg. Längst ned på kjolen var en garnering med snedremsor. De tre damerna enades om att denna klänning var värd att ta upp och använda i hembygdsföreningen.
Nu gällde det att finna rätt garn och att provväva. Det var Ninnie Lenander och Astrid J akobsson, som vävde och det blev flera prov innan allt stämde. Med sömnaden var Ingrid Andersson och Raja syatelje behjälpliga.
Det är några damer i Kyrkefalla hembygdsförening, som har balterydsklänningen. Men rätteligen bör den kallas ”moster Bertas klänning” när man vet vem som burit originalet.
Besökares och organisationers uppladdade bilder
Bildmaterial från Förbundet Hemslöjden Skaraborg 2025. Fotograf Karin Cronholt.
Har du mer information?
Du som har bilder eller information är välkommen att ladda upp ditt material, därmed bidrar du till att göra Dräktnyckel till en så informationsrik sida som möjligt.