Vidd Ljungby SLKF:s årsmöte i Bygdegården den 22 januari 1960 framkom ett förslag från Ruth Andersson, Kärret, att om intresse finns bland damerna i bygden, forska fram den bortglömd sockendräkten som funnits i Ljungby sedan ett 100-tals år tillbaka. Intresset visade sig vara mycket stort och en kommitte tillsattes av dåvarande styrelsen Ruth Andersson, Kärret, Anna-Maria Björnvad, Björnås, Greta Johansson, Trustorp, Evy Johansson, Ågård, Inez Andersson, Hö stena, Brita Johansson, Hermanstorp och Alma Johansson, Skattagård samt ytterligare 4 personer nämligen Gullie Andersson, Bergagård, Inga Johansson, Skararp, Mary Persson, Skattagård och Eivor Svensson, Kärret. Dessa fick i uppdrag att leta reda på om det fanns gammalt material ute i bygderna att gå efter.
När dr. Bror Jansson, Katrineberg fick höra talas om vår efterforskning ville han gärna hjälpa oss. Herr och fru Jansson inbjöds till en sammankomst hos Ruth Andersson, Kärret, och det visade sig då att det enda plagg som fanns var ett livstycke som bevaras på Nordiska museet i Stockholm. För att få veta vad det var för material i livstycket beslöts fråga dr. Albert Sandklef om det går att låna ner livstycket till museet i Varberg för att studera det där. Detta gjordes och vi fann att det var ett brunmelerat halvylletyg vävt med brun bomullsvarp och svart ullgarn som inslag och hade broderier i rött och vitt samt även namninitsialer och årtal.
En bekant till dr. Bror Jansson, Margareta Andersson, Harplinge, som studerade på handarbetsgymnasiet i Göteborg, tillfrågades om hon ville hjälpa oss att komponera en mössa och skjorta samt att göra en skiss på hela dräkten.
Inga Johansson, Höstena hade en gammal mössa från Ljungby som fick utgöra modell, men den var så sliten att broderiet fick nykomponeras. Vid nästa sammankomst hade Margareta Andersson skissen på dräkten färdig. Hättan skulle vara av svart helsiden med broderier i olika nyanser, rött, blått och vitt silkegarn och ha en röd bandrosett i nacken samt en bred knypplad spets framtill, kallad “Krogväg”.
Skjortan skulle sys av vitt linnetyg, ha skjortkrage med en smal knypplad spets i kanten, kallad “Vågkrus”, samt ha hålsömsbroderi på ärmen.
Deltagarna var överens om att livstycket skall vara exakt likt det ursprungliga.
Kjoltyget skall vävas i ofärgat ullgarn för att sedan färgas i blått, rött och buteljgrönt, dessa färger får användas.
Ett randigt bomullsförkläde skall höra till samt ett vitt linneförkläde. Röda strumpor till den blå kjolen och vita till den röda och gröna får användas. Till dräkten skall även höra svarta skor med ett Hallandsspänne av metall.
Kjoltyg och västtyg vävdes av Ida Andersson, Kärret och Maria Jönsson, Lerdala. Förklädestyget vävdes också av Maria Jönsson, men den som själv ville väva fick göra detta. Maria Jönsson knypplade även spetsarna till mössan och skjortan.
När Ruth Andersson, Kärret och Mary Perrsson, Skattagård hade sina dräkter färdiga kallade Anna-Maria Björnvad till en sammankomst i Björnås där dr. Albert Sandklef och intendent Bent-Arne Persson, Varberg inbjöds för att granska dräkterna. De vof o mycket nöjda och tyckte att vi återgett den rekonstruerade Ljungbydräkten på ett riktigt sätt, men man bör dock komma ihåg, att någon sockendräkt, som bestått helt oförändrad genom tiderna finns inte. Under årens lopp har dräktens utseende diskuterats och vi som forskat fram den anser att detta är vår Ljungbydräkt.
När denna historik skrivs den 22 oktober, 2000 finns det 100 st. uppsydda dräkter.
Ruth Andersson, Inga Johansson, Inez Andersson, Brita Johansson, Eivor Svensson, Evy Johansson, Gullie Andersson, Greta Johansson, Anna-Maria Björnved och Mary Person.
Helene Andersson som är dotter till Ruth Andersson har bidragit med informationsmaterialet.
LJUNGBY SOCKENORÄKT
1960 diskuterades möjligheten att forska efter en sockendräkt från Ljungby. Efter ett års studier hade en studiecirkel lyckats forska fram och tillverka en kvinnodräkt som nu Vinberg-Ljungby Hembygdsförening har ansvaret för.
Information – Beskrivning
Beskrivning kvinnodräkt
Överdel: Särk, Linnetyg, broderi på ärmarna (10 cm från axelsömmen) plattsöm och stoppad hålsöm sys med knyppelgarn. Särkkrage med knypplad spets
(vågkrus). Komponerad av Margareta Andersson, Harplinge
Livstycke: Halvylle. Broderier i rött och vitt. Oblekt linnefoder. Snodd och snörhål fram i blått och på axlarna är snodd och snörhål i blått. (förlaga: Faurås härad, Ljungby socken. NM 73826, Nordiska museet)
Kjol: Helylle, vävd i tuskaft. Finns i färgerna blå, röd och buteljgrön. Veckad med slätt platta fram.
Förkläde: Bomull i vitt, blått och rött. Vävt i tuskaft och panama. Randigt på längden.
Förklädet är fållat runt om. Upptill dragsko med snodd i förklädets färger.
Finns även vitt linneförkläde med långa band och bred fåll med hålsöm. (Originalet ägs av Ruth Andersson, Kärret, Ljungby. Har tillhört hennes mors mormor. Anna-Greta Bartholdsson född 1820 död 1898. Tobiasdotter gift Gunnarsson från Ljungby.)
Huvudbonad: Bindmössa i svart siden, broderad i olika nyanser i blått och rött samt vitt. Broderad med silkegarn med efterstygn och kedjestygn. Knypplad spets
“Krokväg” och röd sidenrosett i nacken. (Originalet har funnits hos Inga Johansson, Höstena Ljungby.)
Lin/stycke: Knypplad spets, “Krokväg”.
Strumpor: Röda till den blå kjolen och vita till den gröna och röda kjolen.
Håseband, mönstervävda.
Skor: en vanlig kraftig sko med mässingsspänne.
Silverbrosch: hjärtformad med hängande kläppar. Manschettknappar av silver.
Halskedja, Halslås. (Låsakedja Läsalänk)
Besökares och organisationers uppladdade bilder
Livstycke NM 73826
Tygprover
Bilder på tyger, tygprovskartor m.m. (även knappar, smycken)
Informationsfiler
PDF-filer med information. Exempelvis skannade dokument.
Tidningsklipp
Tidningsklipp där dräkten visats i media
Tidningsurklipp från Hallands Nyheter 1961
Bevarade plagg och annan historisk information
Privata bilder på plagg som finns på museer och hembygdsgårdar eller i privat ägo
Privata fotografier av bevarade plagg, skannade katalogkort m.m.
Har du mer information?
Du som har bilder eller information är välkommen att ladda upp ditt material, därmed bidrar du till att göra Dräktnyckel till en så informationsrik sida som möjligt.